Har precis slängt i mig lite mat, diskat och dammat lite. Ska försöka städa upp så mycket som möjligt idag så slipper jag stressa imorgon innan jag drar hem till Jonte i Götlaborg.
Jag är lite nervös faktiskt, haha. Vi ska hela vägen till Stockholm, bara jag och han och sen träffa massa folk där, dricka öl, lyssna på musik osv. Förväntningarna är ju skyhöga trots att man aldrig ska förvänta sig nåt.
Och jag måste verkligen se till att inte dricka för mycket, det har jag inte råd med. Får helt enkelt se till att äta lite, haha. Behövs inte så mycket öl då!

Och ja.. Sen hem och iväg igen. Puh. Blir nog en bra vecka detta! Men nu vet ni, jag kommer ju inte finnas här så jättemycket innan torsdag/fredag.

Den obligatoriska spegelbilden! Jag var ju änna tvungen att testa nu när jag har en telefon som möjliggör just såna bilder, haha. Sketen spegel dock!
Jag ska nog pyssla vidare. Behöver fan dammsuga upp alla miljarder hårtussar som flyger runt här inne. Blä.

Vaknade kl 3 idag av att Ali ringde mig. Han ville ut på en skogspromenad och undrade om jag skulle med. Jag klev upp, slängde på mig kläderna och traskade iväg till hans hus. Vi gick raka vägen ut i skogen, satte oss på en sten och bara tjötade, riktigt skoj. Vi tog fula bilder och videor som vi skrattade rätt mycket åt. Mitt ute i ingenstans! Haha. Sen for vi ner till stan och köpte mat innan vi till slut hamnade hemma hos Ali. Han fixade med lite appar och grejer till mig. Så nu har jag ett par hundra nintendospel på mobilen och första avsnittet av Game of Thrones säsong 2! Sån sjukt bra bild på mobilen ju. Mind blowing!

Haha, sån snygg bild på Ali! Vi höll på att dö där ute i vildmarken av skratt. Skitskön söndag verkligen!
Jag gör gärna om det snart igen. Tyvärr ska det ju regna hela veckan, vilket suger. Ska regna i Stockholm också ju... Jävla skit!

Jag kommer för övrigt knappt vara hemma veckan som kommer nu. På tisdag åker jag till Jonte i Göteborg. På onsdag tar vi tåget till Stockholm och på torsdag kommer jag hem igen. På fredag åker jag troligen till Halmstad och hälsar på C, hem på söndagen. Haha, helt galet många mil där! Kommer att ha varit i 5 olika städer på en vecka. Kul dock! Styvfar ska vara kattvakt, vilket uppskattas!

Hepp, tillbaka till skolan imorgon med hela klassen. Tror de sista veckorna ska handla om neuroser, kan ju bli intressant. Blir nog bra. Ska dega vidare nu.

Så ja, duschen nu, sen ut. TJA RÅ!

Den här bilden skrattade jag åt i 30-40 minuter. Lätt århundradets fulaste bild! hahaha.

Ännu en skogsbild mina vänner! Märks det att jag gillar skogen eller? Hm... Det blir nog så när man inte har mycket till liv. Imorgon lär jag faktiskt ge mig ut på en promenad eller löprunda oavsett vilket väder det är. Orka sitta här och uggla i väntan på bättre tider?!

Och så en till, haha. Förlåt, men jag gillar skogen :( Jag vill ha ett hus i en sån här glänta, vore helt awesome. inte en jävel i närheten, bara jag och mina djur. Jag ska lätt ha en bondgård och odla min egen mat, i så stor utsträckning som möjligt. Åh, min största dröm <3

Hade ju redovisning i projektarbetet. Det gick bättre än vad jag hade väntat mig! Jag var helt oförberedd (vilket jag alltid är, haha) och tjötade på lite bara. Eftersom jag har tagit väldigt mycket från egna erfarenheter i ämnet jag valt kunde jag ju rätt mycket utantill, i huvudet. Dessutom är ingen med den här diagnosen likadan eller har precis alla symtom som finns, så det gick bra som sagt. Många som var intresserade och frågade mer om ämnet och sådär.

När jag kom hem började jag flytta undan lite grejer från ena sidan av vardagsrummet eftersom styvfar skulle komma förbi och hjälpa mig sätta upp mina hyllor. Det tog bara ett halvår! Haha, är man seg så är man.
Blev riktigt bra måste jag säga! Målade klart min runorm också. Eller snarare, fixade till den lite.
Nu har jag handlat och ska trycka i mig mat. Ätit en macka hittills idag.

Hyllorna är uppe! Organiserade lite i skivstället också, haha. Låg grejer överallt och väldigt random.

Hyllorna i närbild. Lite allt möjligt där faktiskt. Flaskan på den vänstra bilden fixade jag till förut idag. Gick åt nästan ett helt ljus för att flaskan skulle bli täckt, haha. Ska nog försöka fixa till två flaskor till.

Roade mig lite med olika inställningar på kameran. Sjukt roligt! Jag satt här helt ensam och asgarvade så jag nästan började gråta. Jag är 1) en väldigt trött person, 2) i desperat behov av ett jävla liv! ;)

Kanske är jag för vek för världen. Kanske är världen för hård. Jag frågar mig varje morgon om det är värt det. Är det här min plats på jorden? Är det här min mening? Innan vanmakten och ångesten tar ett hårt grepp om mitt inre kliver jag upp. Kopplar bort tankeverksamheten och gör det jag ska. Utan känsla. Utan inlevelse.
Varje morgon frågar mig om det är värt det. Är det det? Kopplar bort tankarna återigen. Och igen. Och igen. Och igen.
Om det inte vore för de tre par ögon som varje morgon möter mina, som varje morgon hälsar mig med skimrande glans och trygghet, vore jag inte här.
Som skuggvarelser omger de mig. Jag hör dom. Jag ser dom. Jag känner dom. Kärlek, gränslös kärlek. Trofasthet. Utan mig går de under. Jag lever för dom. Utan deras närvaro hade jag slutat andas för längesen.
Jag lyfter upp deras kroppar i min famn, skyddar dom från omvärldens ondska, känner deras små hjärtan slå och vill aldrig förlora dom. Men allt har ett slut. Även deras tid rinner ut.

Jag fortsätter fram på den våta asfalten. Dropparna tynger ner mina kläder. Mitt hjärta hoppar till, jag önskar att regnet skulle skölja ur mitt inre. Göra stegen lättare. Göra mitt inre gladare. Men tyngden i bröstet väger mer. Väger ner mig. Ett grått filter över synfältet. Inget liv. Ingen glädje. Bara lidande.
Det är så mycket jag vill göra. Så mycket jag vill förändra och kämpa för. Men det finns så lite jag kan göra. Frustration och ett tungt samvete plågar mig. Maktlösheten gör mig handlingsförlamad. Jag önskar att jag inte brydde mig, att jag var lika kall som verkligheten, men det är inte jag. Jag bryr mig, för mycket. Det tar kål på mig. Jag vill utplåna lidandet. Jag vill utplåna mänskligheten, rädda jorden från undergången vi så lättsamt har skapat och fortsätter bana vägen mot. Jag vill.

Varje dag kämpar jag. Tack vare dessa små varelser som jag delar hem med och tack vare den inre glöden som vägrar slockna. För varje svek, varje hugg i ryggen, lyser glöden lite svagare, men den finns där. Den lever. Andas. Ibland är jag tacksam över det, att den är stark, att den finns. Ibland förbannar jag den för att den inte slocknar. Ger upp. Vore så lätt att bara ge upp. Få ett slut på det som ändå bara plågar mig; att leva.
Men glöden vägrar ge upp. Den försöker överrösta rösterna från ångesten, vanmakten, meningslösheten, och fortsätta föra mig framåt. Jag är rädd att den en dag ska tystna. Utan den är jag inget.

Jag vill helt enkelt inte leva idag. Jag vill ta en paus. En mental semester. Andas ut och återhämta mig, utan domedagskänslorna. Men det är inte så livet funkar. Livet är hårt. Antingen överlever man eller så går man under. Bara att välja - krigare eller vekling?

Var iväg till skolan en snabbis för en föreläsning som gavs av två personer som jobbar på Psyket. Var intressant och väldigt lättsamt. De var trevliga att prata med. Vi satt senare och fikade ihop.
Annars är allt lugnt. Jag hade velat ge mig ut på en promenad eller löprunda men det ösregnar och jag orkar verkligen inte gå runt pisseblöt i skogen och härja. Så får väl hålla mig till söndag, då skulle solen kika fram igen.

En liten skogbild vart det dock. Såg så mysigt ut trots regnet. Sinnesfrid <3

Men inte idag! Jag tog tillfället i akt och begav mig ut i skogen.
Jag tänkte faktiskt ta en löprunda. Jag. Springa. Frivilligt.... Nästan så man tror att jag är sjuk, haha.
Men det var skönt. Orkade dock inte löpa en halvmil men jag var ute i skogen i 1½ timme i alla fall. Jag fick en bra start på dagen samt fota lite, min favoritsyssla som jag tyvärr inte ägnat mig åt på väldigt länge.
Det är nästan så jag vill ge mig ut på en tur ikväll igen, bara för att.. Men vi får se hur det blir med det. Ska ut imorgon också i alla fall.

Farsan ringde precis innan jag skulle ut och är tydligen sjuk. Hänt något med öronen. Känselhåren hade blivit cp och funkade inte som de skulle så han gick runt och mådde skit hela tiden. De skickar ju signaler till hjärnan men funkade inte som de ska nu, så han sa att han kände sig som om han hade en kombination av bakfylla och fylla, haha. Lät inte gött alltså. Tydligen kan man inte göra nåt annat än att bara vänta ut det tills det blir bättre, vilket kan ta allt från 1 vecka till flera månader. Får väl hoppas att det inte tar flera månader!

Styvfar kommer ju förbi ikväll. Vi ska pilla lite på nya telefonen. Fixa med uppdateringar och sånt där, ska bli spännande! Får se hur jävla dåligt jag kommer skriva sen, haha. Inte alls van vid heltouch. Blir nog bra!

Vet inte riktigt hur länge vi var där men säkert i två timmar. Folket skulle dra vidare till nån fest men varken jag eller C var så sugna på det så vi gick hemåt istället och myste i soffan.

I lördags skulle vi vara hus-/kattvakt åt Styvfar så vi åkte ut dit och gjorde ungefär samma sak som annars, myste och glodde på tv. Vi har sjukt jävla roligt ihop så jag har haft kramp i magen en hel del, men det gnäller jag inte på!
Igår skulle C egentligen ha åkt hem men det vart inte så. Istället tog vi det lugnt, lagade käk och stod ute på altanen och tjötadel lite. C berättade en rolig händelse involverande några franska stalkers. Det är fan helt otroligt vilket konstigt folk det finns alltså, haha.
Ska försöka dra den historien nån gång när jag orkar, men den är rolig!

Vi gick neråt centrum till bussen tillbaka till stan nån gång efter 6, men då var det en timme kvar tills nästa kom så vi traska till sjön istället. Var mysigt att sitta där i solen och bara vara.
Och igårkväll var det typ samma sak igen, vi myste framför tvn. Tror dock vi bara fick 4h sömn inatt.
C's tåg gick halv 9 så klev upp vid 8 och åkte raka vägen till stationen. När jag kom hem gick jag och la mig igen, vilket var jäkligt gött. Vaknade kvart i 1 och for till stan för ett studiebesök med psykiatrigruppen.

Och nu är jag här. Ensam. Känns som forever alone igen :( Får väl se när vi ses igen.
Jag tror det är min tur att åka till honom nästa gång, han har varit här typ 3 gånger nu eller nåt, haha. Känns ju orättvist! Men det blir nog bra.

Jag har hämtat hem min nya telefon nu, så ska fixa med den och greja. Plocka hem en massa appar och lära mig hur fan den funkar. Nä, får väl ta tag i mitt projektarbete nu också, så det blir klart i tid!

Pratade med farsan igår och han frågade flera gånger hur det stod till ekonomiskt, och jag ville inte riktigt säga hur illa det är, men kanske får göra det ändå och be om ett litet lån. Vi får väl se vad han säger. Skulle ju hjälpa en hel del!

Bortsett ifrån det är det mesta bra. Var ute på stan med Jeppe och hans vän Alicia igår efter studiebesöket med psykiatrigruppen. Vi satt i solen i ett par timmar och hade det gött. Var inte helt fel faktiskt
När jag kom hem upptäckte jag att jag råkade stänga in Dovahkiin i klädkammaren innan jag gick hemifrån. Dumma katt som smiter in sådär!

Well, om 13h får jag besök av C. Ska bli nice att ses igen efter allt! På lördag ska vi ut på landet och vara husvakt åt Styvfar (mor har farit till mostern i USA). Kan ju bli gött. Vet inte hur länge han stannar den här gången men det märker vi!

Ska även ringa chefen på förra sommarjobbet och se om hon fortfarande vill ge mig jobb. Jag vill verkligen inte jobba där men jag har inte fått tag på nåt annat hittills. Så jag får leva med några veckors ångest och pinas lite, då kan jag åtminstone hitta på saker i och med lön och allt, istället för att leva på soc eller nåt annat lika hemskt. Vill helst inte sätta mig i den sitsen igen! Bara att krypa till korset nu.....

Ska försöka sova nu och ordna upp röran!

Han bad om ursäkt för sitt försvinnande och förklarade till och med varför. Hade räckt med en ursäkt för min del, så jag är glad. Var lite otippat bara!
Vi snackade en stund innan klockan blev alldeles för mycket så jag fick avsluta samtalet och sova ett par timmar.

Får väl se om han är tillbaka nu igen som vanligt, eller om han bara dök upp just då för att han hade lust.
Det återstår att se.

Jag har i alla fall varit nere på stan och fixat nytt busskort, handlat på systemet och städat här hemma. Fullt öpp!

Var nån snubbe vid bankomaten som ville ha mitt nummer. Och jag är ju så artig så han fick det, men jag byter ju nummer snart så... haha. Elakt :(
Grymt varmt ute också, svettades som en gris. Det var lite jobbigt. Men gött att det är vårväder!
Ska nog dega på altanen imorgon, om jag inte är för bakis ;)

Nu ska jag dammsuga lite och sen duscha.

A lovade mig på hedersord att vi skulle umgås som vanligt osv, men att han var upptagen ett par veckor framåt. Sen har inte det kommit upp på tal igen, just för att jag tänkte att han fan kunde ta och visa att han var en man som stod för det han sa. Anywho, ni vet ju detta.

Jag vill poängtera att jag är över A. Jag skulle inte ens kunna tänka mig att vara i ett förhållande med honom, så över är jag. No worries på den punkten.

Inatt såg jag att han var inloggad på Ansiktsbok så tänkte vi kunde ta ett snack där. Frågade rent allmänt hur det gick med nattjobbet och vad han sysslade med på dagarna. Sen frågade jag hur det gick med tjejerna och kallade honom tjejtjusaren. Det enda han svarade var "jag är ingen tjejtjusare" och sen gick han över till att fråga mig hur det gick med snubbarna. Fick upprepa frågan typ 4 gånger innan han till slut svarade (märktes ju rätt tydligt att det verkligen var nåt han inte ville diskutera med mig). Och då kom det fram att han börjat dejta sitt ex igen. Nåt jag tänkte på direkt när han sa till mig att han ville sluta dejta. Poletten föll ner liksom. Nu vet jag inte hur länge de har dejtat eftersom han skulle och jobba, men det skulle förklara så jävla mycket!
Han och hans ex dejtade från och till i 8 månader, bodde ihop i 2 veckor innan han tröttnade på henne för att hon sällan kom hem samt att hon slutade bry sig om honom. Så det vart ju lite "eh, okej" när han sa det.

Men nu vet jag. Och återigen bekräftar det att man fan alltid ska lita på magkänslan! Att han dessutom ,efter 3-4 månader, fortfarande inte har ändrat "i ett förhållande"-statusen till singel säger ju en hel del egentligen. Jag tror han dissade mig för sitt ex, bara att han inte ville säga det. Skulle inte förvåna mig om han var med henne under tiden vi gängade. Han var ju så jävla konstig den sista veckan han var här på besök.

Så, detta leder mig till frågan; vart fan är snubbarna utan krångel?!

C ska vi väl inte ens prata om. Han har verkligen gått under jorden och jag vet fortfarande inte varför. Möjligen kan det vara på grund av hans störningar eller så.. är det nåt annat. Jag har noll koll. Jag vet ju inte heller om han undviker alla eller bara mig. Vi har inga gemensamma vänner så jag kan ju inte fråga dom heller om de vet vad som pågår. Så jag får helt enkelt bara vänta ut det och se om han dyker upp igen. Annars får jag väl säga att han beter sig som ett svin och att det var skoj så länge det varade. Blir trött på det här smusslandet och konstiga jävla beteenden. Det är inte så svårt att bara säga rakt ut vad man känner och tycker!
Han har ju dessutom kontaktat mig under den här perioden, några gånger, men sen har det blivit tyst igen. Så jag tror inte det bara är mig han undviker. Men fan vet jag. Orka gå runt och undra samt vara så förvirrad!?

Nej, folk ska man inte lita på. Och tyvärr är det precis det som bevisas för mig om och om igen. Vilket är lite deprimerande. Jag kanske drar till mig såna? Om man nu ska tro på sånt, haha. Fan, jag blir så trött.

Jag ska köpa mig ett hus eller ett torp lååååååångt ut i skogen, där jag kan vara ensam och bara ha det gött.
Slippa folk och krångel. Jag och alla mina tusen djur ska bo där. Behöver aldrig klippa gräset om jag skaffar får till exempel, haha. Är man lat så är man ;)

Jaja, behövde få ur mig detta bara. Fest senare idag för Gregs tjej. Hon vet inte om det så ska bli jävligt kul!
Hoppas på en rolig kväll, annars blir jag fan mer deppig. Behöver nåt skoj nu känner jag.

Vi fick sällskap av Ali och en tjej som hette Lena. Ali och Lena hade börjat snacka vid busshållplatsen så hon hängde med till krogen. Väldigt trevlig brud faktiskt!
Sara åkte hem till sina föräldrar nån gång runt midnatt och Jocke gick iväg nånstans. Så vi fick sällskap av annat folk, de var också rätt roliga faktiskt. Jag blev bjuden på en drink. Första gången jag nånsin druckit redbull! Haha. Tror jag vart rätt full ändå, men det var en rolig kväll!

Kunde dock inte låta bli att skicka ett sms till C och höra om han levde. Har inte hört av honom sen i tisdags och jag vet inte riktigt vad som pågår faktiskt. Jag vet inte om det är ett skov nu eller om nåt har hänt.
Första gången han inte svarat alls. Så jag vet inte om han har tröttnat på mig eller om han har gett upp totalt.
Lite förvirrad är jag... minst sagt. Helt lost. Fattar inte alls vad som händer! Hoppas iaf att han lever :P

Mötte psykiatrigruppen och knallade iväg till studiebesöket. Väl där möttes vi av en killgrupp som vrålade "KOLLA!! BRUDAR! WÖÖÖÖÖÖOOOOOOOW!!". Där snackar vi NOLL hämningar. Jag kunde ju inte låta bli att skratta då också vilket gjorde dagen ännu bättre. Själva studiebesöket i sig var dock rätt meningslöst, hade inte så mycket med psykiatri att göra men då vet man ju hur det funkar på det stället i alla fall.

Utöver det har det inte hänt mycket. Var på gymmet igår, handlade idag och ska träna imorgon. Och på fredag. Och på söndag. Dags att köra igång igen nu! Men det var jävligt gött. Jag och Mackan skrek på varandra som små wannabehitlers.
- KOM IGEN! EN TILL! EEEN TILL!
- VAR INTE SÅ JÄVLA KLEN! DU KAN FAN MER! TA IIIIIII!!
Nåt i den stilen. Folk trodde väl vi var idioter. Vilket vi troligen är.

Nu är det 3 veckor kvar till Stockholm Deathfest. Längtar samtidigt som jag känner lite oro över ekonomin. Men får hoppas på generösa bidrag på födelsedagskalaset hemma hos mor ("födelsedagskalas" känns lite b, ungefär som att man är 11 år fortfarande). En stackars student behöver alltid pengar, haha.
Äh, folk behöver inte ge mig nåt. Men det vore uppskattat!

Ska nog försöka skutta i säng rätt snart så jag inte sover bort hela dagen.

Sedan roade jag mig med att spela upp en video på ett par kattungar som jamade. Fungus blev helt galen och började jama samt leta efter dessa kattungar i nöd. Jag är en hemsk människa, men det var så roligt att se honom gå runt och jama åt kattungarna. Han är en bra farsa den där!

Och slutligen har jag roat mig åt att gräva upp dessa gamla bilder:

Bild 1: Jag i badbaljan i bastun. Ser exakt ut som min morfar, haha.
Bild 2: Jag, min kusin Jim och min morsa. Ser skitdivig ut med min rosa leksak.
Bild 3: Mor och jag, 1990. Jag var svinrädd för jultomten. Han sluddrade, luktade sprit och kunde aldrig riktigt stå ordentligt på benen, haha. Äkta finsk julafton!

Bild 4: Jag och mormor (RIP) försökte blåsa ut julgransljusen. Gick nog väldigt bra!
Bild 5: Skolfoto från 9an. Ser ut som en redig liten pojk, hahaha. Herrejävlar alltså....

Nån random snubbe, Anna och jag. Vår första festival (Sweden Rock) år 2005. Jag minns knappt nåt från det året eftersom vi härjade så förbannat. Jag minns dock att jag blev skallad och vaknade upp med blodet i håret en morgon. Det var tider det!